Forstena nämns som sätesgård under 1400-talet och ägdes från 1500-talet av den s. k. Forstenaätten, vars mest bemärkta medlem är fältmarskalken Lennart Torstensson. Godset indrogs till kronan 1696 och var majorsboställe för Västgota-Dals regemente mellan 1698 och 1866, då det övergick till Boställsdirektionen, senare Domänverket. Det statliga byggnadsminnet Forstena består av huvudbyggnaden, ett tvåvånings stenhus under ett tegeltäckt flackt sadeltak. Fasaderna är putsade - bottenvåningen spritputsad, övervåningen slätputsad - och gulkalkade. Huvudingången är asymmetriskt placerad på huvudfasaden. Bottenvåningen är uppförd 1741 - nära den ursprungliga manbyggnadens plats - medan övervåningen påbyggdes 1760, till likhet med Carl Hårlemans typritning för överstelöjtnants- och majorsboställen. Ombyggnaden hugfästes med en inskriftstavla på huvudfasaden. Byggmästare var Friedrich August Rex. Under 1800-talets senare del ersattes den ursprungliga brutna takresningen med den nuvarande flacka sadeltaket, enligt uppgift efter en brand. Interiören har förändrats under 1900-talet men den ursprungliga rumsindelningen är bevarad. En del snickerier av 1700-talstyp och ett par kakelugnar från 1800-talets senare del finns också kvar, liksom hallens och trappans stenbeläggning.
Forstena 1:2
Socken: Västra Tunhem
Byggnadsminne: 1995-03-28
Stenhuset var köksflygel till Onsjö säteri och uppfördes 1788. Slaktboden är sannolikt samtida. Huvudbyggnaden brann ner 1982. Båda byggnaderna är uppförda av tegel från tegelbruket vid Brinkebergskulle, som anlades i samband med byggnadet av "Gustafs slussar" 1777-1778.
Onsjö 2:1.
Socken:Vänersborg
Byggnadsminne: 1994-06-16
Under 1800-talet expanderade det dalsländska jordbruket mycket kraftigt. Åkerarealen fyrdubblades; i Sundals härad t.o.m. åttadubblades den. Det som stimulerade denna omfattande nyodling var att havren hade högt saluvärde och kunde exporteras, framför allt till England. Högkonjunkturen tog dock slut omkring 1880;den ensidiga och intensiva havreodlingen utan gödsel utarmade åkermarken och skördarna minskade drastiskt, med fattigdom och massutvandring som följd. Sädesmagasinet i Sikhall vid Vänerns strandär uppfört 1874 av tegel från Sikhalls tegelbruk. Fasaderna är grovt putsade och vitfärgade, taket tegeltäckt. Hit levererade bönderna sina havreskördar till uppköpare, som sedan fraktade säden sjöledes till Göteborg.
Sikhall 1:4
Socken:Gestad
Byggnadsminne: 1987-11-16
Byggnaderna på torpet Solliden samt tillhörande markområde utgör en unik och välbevarad torpmiljö från förra seklet. Torpet Solliden finns omnämnt i husförhörslängder från 1831, men ej från 1829. Ladugården tros vara från 1840-talet, men är senare tillbyggd. Den är huvudsakligen uppförd av skiftesverk och utgör en väsentlig del av torpmiljön. Ladugårdar av skiftesverk är idag sällsynta i trakten. Ladugården som består av en huvuddel samt två snedtäckor, vilar på en låg kallmur av markfunnen sten. I byggnaden inryms ladugård, loge, fähus, höloft, snickarbod, vedbod och avträde. Fasaden är klädd med lockpanel och målad med falu rödfärg. Lockpanelen är företrädelsevis vankantad. Öppningen in till ladugården täcks av bålar (sk logbalkar) till en höjd av ca 80 cm, ovanför vilka en pardörr av brädtyp avslutar öppningen. Taket bärs upp av tre takstolar samt en mittsulakonstruktion i skiftesverksdelen och är belagt med en- och tvåkupigt tegel. Under teglet ligger en obunden råghalm som eventuellt utgör rester av ett tidigare halmtak. Byggnadsminne sedan sedan 1985.
Äspered 3:1
Socken:Vänersborg
Byggnadsminne: 1985-11-18
Västra Tunhems prästgård är en av länets mest kompletta och bäst bevarade prästgårdra. Gårdsanläggningen utgörs av 12 byggnader; huvudbyggnad med två flyglar, magasin, lusthus, brygghus, hönshus, svinhus, vedbod, stenkällare, stall och vagnslider samt ett "hemlighus". Ursprungligen låg Västra Tunhems prästgård strax sydost om kyrkan, men gården brändes ner under Kalmarkriget 1612. Vid återuppförandet valde man ur säkerhetssynpunkt ett mer skyddat läge. Dagens prästgårdsbostadad är i sina äldsta delar från 1722. En byggnad på platsen för brygghuset finns utmärkt på en karta över prästgården från 1793.
Tunhem 1:1
Socken: Västra Tunhem
Byggnadsminne: 1979-09-17
Byggnadsminnet utgöres av en såväl exteriört som interiört bevarad lanthandel uppförd på 1880-talet. Byggnaden ansluter med sin enkla panelarkitektur och tidstypiska lövsågerier till landskapets träbyggnadstradition från 1800-talets senare del. Till byggnadens interiör hör en autentiskt bibehållen butiksmiljö. Lanthandeln är uppförd i timmner med oljegrön locklistpanel och oljevita foder och snickeridetaljer.
V Bodane 2:11
Socken: Frändefors
Byggnadsminne: 1978-06-19